Call for paper: Postperspektiv på pedagogik och konst

2021-03-19

(See English version here)

POSTPERSPEKTIV PÅ PEDAGOGIK OCH KONST

Gästredaktörer: Sofia Jusslin, Linnea Bodén, Lena O Magnusson & Tone Pernille Østern

Bakgrund

Under de senaste åren har användningen av postperspektiv ökat inom såväl pedagogisk forskning som forskning inom konstområdet. Detta temanummer intresserar sig för hur postperspektiv kan sättas i arbete i pedagogiska praktiker med särskilt intresse riktat mot undervisning inom estetik- och konstområdet och i konstbaserade pedagogiska praktiker. Med postperspektiv menar vi teoretiska och filosofiska perspektiv med utgångpunkt i en ontologisk vändning som rör sig bortom representationella antaganden om att språket ensamt kan beskriva och representera verkligheten. Postperspektiv förflyttar fokus från representationella antaganden för att också lyfta fram performativa antaganden, där verkligheten alltid är sammanflätad och i tillblivelse med både det mänskliga och det icke-mänskliga. Postperspektiv kan inkludera, exempelvis, posthumanism, nymaterialism, agentisk realism, poststrukturalism, relationell materialism, sociomateriella perspektiv, dekoloniala teorier och ursprungsfolksperspektiv (indigenous philosophies). Forskare har hävdat att undervisning och undervisningspraktiker för länge varit enbart människocentrerade. Premissen för dessa antaganden är att en människocentrerad ontologi inte kan beakta alla relationer och sammanflätningar som kan göra skillnad i lärande och undervisning. Att bedriva forskning i spänningsfältet mellan konst och postperspektiv i pedagogiska kontexter möjliggör att forskare följer och beskriver de sammanflätade relationerna mellan olika deltagare i en mer-än-mänsklig värld.

Begreppsliga och teoretiska perspektiv har fått ökad uppmärksamhet i forskning som sätter postperspektiv i arbete, och vi ser ett behov av att behandla dessa postperspektiv mer ingående i olika empiriska praktiker med fokus på pedagogik och konst. Därför bjuder vi in artiklar som utforskar hur postperspektiv kan sättas i arbete för att studera lärande och undervisning i en mer-än-mänsklig värld. För att ta till vara på potentialen hos postfilosofier ämnar detta temanummer skapa ett forum för forskning som dels utvecklar och utvidgar postperspektiv på pedagogik och konst, dels undersöker vad dylika pedagogiska angreppsätt producerar för lärande och undervisning där olika konstformer har olika roller. Detta innebär att intresset kan riktas till en mängd olika konstformer och konstpedagogiska områden. Vi uppmuntrar studier i relation till frågor som: Vad kan konst bli och producera i pedagogiska praktiker? Hur bidrar postperspektiv med förståelse för lärande- och undervisningsprocesser inom konstundervisning? Vilka implikationer medför postperspektiv för lärande och undervisning i olika konstformer?

Målgrupp

Temanumrets målgrupp är pedagogiska forskare med särskilt intresse för postperspektiv på pedagogik och konst i varierande lärande- och undervisningsmiljöer. Forskningen kan riktas till olika utbildningsnivåer, från förskolenivå till högre utbildning, samt till informella pedagogiska kontexter.

Vi är intresserade av forskning som fokuserar på:

- Postperspektiv på konst i pedagogiska praktiker

- Postperspektiv på kunskapsproduktion genom konst

- Möjligheter, utmaningar och implikationer med postperspektiv i pedagogik och konst

- Estetiska lärprocesser, konstbaserad undervisning och konstintegrering med postperspektiv

- Postperspektiv på undervisning och lärande i konst reellt och virtuellt

- Affektiva, intra-aktiva och rhizomatiska perspektiv på konst i pedagogiska praktiker

- Postperspektiv på kritiska, inkluderande och/eller avkoloniserad konst och konstundervisning

Praktisk information

· Sista inlämningsdag 15 oktober 2021.

· Artiklarna kan vara skrivna på engelska, svenska, norska eller danska.

· Klicka här för riktlinjer för artiklar.

· Hela artiklar sänds in via tidskriftens digitala plattform här

· För information om publiceringsavgift, se här.

Schema

15 oktober 2021: Sista inlämningsdag för manuskript inför redaktionell granskning och referentgranskning

15 februari 2022: Författare får besked om referentgranskat manuskript

15 maj 2022: Sista inlämningsdag för reviderat manuskript

15 augusti 2022: Planerat publikationsdatum

 

Om redaktörerna

Sofia Jusslin (PeD) är postdoktoral forskare i pedagogik vid Åbo Akademi, Finland. Hennes forskningsintressen inkluderar postperspektiv på litteracitet, dansintegrering och kroppsligt lärande i skola och lärarutbildning, och tvärvetenskapliga perspektiv på dans med särskilt fokus på litteracitet, litteratur och språk. För närvarande bedriver Jusslin forskning i forskningsprojekten Embodied Language Learning through the Arts (2021–2024) and Poesi! Performativa perspektiv på poesiundervisning (2020–2024).

Linnea Bodén är filosofie doktor och universitetslektor vid Barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Sverige. Hon intresserar sig särskilt för hur posthumanstiska och nymaterialistiska perspektiv kan sammanvävas med empiriska engagemang i olika pedagogiska praktiker. Etiska frågor och perspektiv har ofta en framträdande plats. Som projektledare för projektet Att vara barn i forskning (2019–2022), undersöker hon barns upplevelser av att delta i forskningsprojekt. Genom multiteoretiska perspektiv, undersöks frågor om etik, barns deltagande och forskarroller.

Lena O Magnusson är filosofie doktor och universitetslektor vid Högskolan i Gävle, Sverige. Hon har disputerat vid Göteborgs Universitet i ämnet Estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap och undervisar inom bildpedagogik och didaktik. Magnusson har ett särskilt intresse för postfilosofiska perspektiv och vad de kan göra när de sätts i arbete i relation till barn och vuxna i förskolans praktiker. Hon arbetar just nu med en större studie, Digitala rörelser, med fokus på förskolebarns undersökande, utforskande och lärande med digital teknik i förskolans ateljé.

Tone Pernille Østern (Dr. of Arts in Dance) är professor i konstämnenas didaktik med vikt på dans vid NTNU Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet, samt gästprofessor i dansdidaktik i samtida kontexter vid Stockholms konstnärliga högskola. Hon är aktiv som A/R/Tograf (konstnär/forskare/pedagog) med ett speciellt intresse för socialt engagerad konst, kroppsligt lärande, koreografiska processer, performativ forskning och kroppsliga lärprocesser. Hon handleder mastersstudenter och doktorander i olika länder och är chefredaktör för den vetenskapliga publikationskanalen Dance Articulated.